Medlemmar

Medlemsverksamheten

Kära medlemmar!

Av praktiska skäl (och för att reta aptiten på icke-medlemmar) är denna sida tillgänglig för alla men har tillämplighet endast för medlemmar.

Sällskapet ligger för närvarande på ca 230 medlemmar.

Medlemsavgiften berättigar inte bara till deltagande i sällskapets arrangemang, innefattande vår numera traditionella vårträff i Stockholm, vår likaledes numera traditionella sommarutflykt samt årsmötet (som fr om 2019 avlöper på våren) med föredrag och annat trevligt utan numera också ett oregelbundet utkommande medlemsblad benämnt "I sicksack genom Hellervärlden" distribuerad på elektronisk väg.

Numera kan man också via länkar längre ned på denna sida avnjuta poddar med Frank Heller-innehåll. 


Avgiften berättigar därjämte till ett exemplar av sällskapets årsskrift samt till införskaffandet av äldre skrifter till lägre pris.  Vidare finns ett stort utbud av antikvariska böcker av Frank Heller. Se sidan Skrifter och böcker.

Medlemsavgifter


För att göra livet lättare för vår kassör görs alla ekonomiska transaktioner via bankgiro. När ni härnäst (det vill säga snarast) betalar in er årliga skärv för medlemskapet gör ni det genom att sätta in 150 kronor (alternativt 200 kronor för par) på bankgirokonto 116-6842. Glöm inte att ange avsändare (gärna både postadress och telefonnummer) och om ni skaffat eller bytt e-postadress. Förifylld bankgiroblankett laddas ner och skrivas ut

här (Word) eller här (PDF). 

Är Du ny medlem bör Du uppge namn, adress, tfnnummer och e-postadress. Om Du använder Internetbank kan det vara svårt att få in all information på det lilla textfältet. Var då vänlig att skicka ett email till claesg.lindskogsnabelatelia.com med denna information.

Speciellt är e-postadressen viktig för oss eftersom nästan all information och medlemsskriften "I sicksack genom Heller-världen" enbart skickas via e-post. Om Du inte själv har e-post vore det värdefullt om Du kan uppge en e-postadress till vän eller släkting som Du har förtroende för att vidarebefordra ev utskick från oss. 

Observera att numera skall medlemsavgiften vara inbetald före den 1 juli varje år för att undvika avbrott i utskicket av medlemstidningen "I sicksack". Vidare är det naturligtvis så att en betald medlemsavgift ( i förekommande fall för bägge personerna på samma adress) är nödvändig för att anmälningar till sällskapets utflykter och resor skall vara giltiga. 

En Fyra Skåne (f.d. Nya En Fyra Skåne)


Fr.o.m 2015 ombildades En Fyra Skåne och hette inledningsvis Nya En Fyra Skåne men har nu gått tillbaka till det urtsprungliga namnet. En Fyra Skåne består efter ombildningen av Frans G. Bengtsson-sällskapet, Hjalmar Gullberg-sällskapet, Fakiren-sällskapet och Frank Heller-sällskapet. Medlemskap i EFS berättigar till fullt medlemskap i alla dessa fyra sällskap.


Anledningen till ombildningen var att Piraten-sällskapet hoppat av samarbetet. Till vår illustra skara har vi i stället knutit Hjalmar Gullberg-sällskapet.

Aktiviteter i Frank Heller-sällskapet


Aktiviteter 2023


25 Mars, Årsmöte

Årsmötet ägde rum lördagen den 25 mars kl. 14.30 i Tegnérs matsalar i Lund med lunch före och bevistades av ett 20-tal personer. Årsmötet följde denna dagordning:


1.Årsmötets öppnande

2.Godkännande av dagordningen

3.Val av ordförande vid årsmötet

4.Val av sekreterare vid årsmötet

5.Val av två justeringspersoner för årsmötets protokoll

6.Godkännande av kallelsen till årsmötet

7.Verksamhetsberättelsen för år 2022.

8.Årsredovisningen för år 2022

9.Revisionsberättelsen

10.Beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen

11.Val av styrelseledamöter

12.Val av ordförande

13.Val av revisorer

14.Val av valberedning

15.Övriga frågor

16.Årsmötets avslutande


Styrelsen omvaldes med undantag för Pär Henning och Lisbeth Wirsén som önskat avgå och Eva Klang och Kaeth Gardestedt som på nytt blev medlemmar i styrelsen.

Efter mötet kåserade ordföranden om Doktor Zimmertür och psykoanalysen. Dokument från årsmötet återfinns under resp länk: 

Bokslut, årsredovisning, revisorsrapport, revisorernas brev till styrelsen och mötesprotokoll.








20
























29 april, Lundaspex UARDA

I år var det återigen dags för det klassiska spexet UARDA. Dessförinnan avnjöt ett 25 tal medlemmar med gäster en försits med tre rätter.  

Några kännare sade att detta var den bästa UARDA-föreställningen de sett, MEN klassikern "Hejsan go´vänner" framfördes (nästan kriminellt) ej heller denna gång. 


1 juni Dr Z-release i Stockholm

Ett 20-tal medlemmar hittat till rätt källarlokal på Folkungagatan i Stockholm. Johan Wopenka, känd deckarspecialist höll i trådarna när bokförlaget Aleph släppte de två volymerna med berättelserna om Dr Joseph Zimmertür. Först släppte han fram Dag Hedman att berätta om bakgrunden och sedan Wilhelm Engström som mer fick fokusera på det psykoanalytiska innehållet alltmedan vi tömde våra ölstop i försommarvärmen.

Nu ser vi fram emot nyutgåvan av Marco Polos millioner som blivit utlovad till våren 2024.


20  juli, Frank Hellers födelsedag firades i Trollenäs slottspark.

Ett femtontal intresserade samlades och fick åtnjuta ordförandens beskrivning av författarens göranden och låtanden denna dag för hundra år sedan. En kort beskrivning av den planerade resan till Schweiz gavs också.


Wilhelm Engströms beskrivning


”Förvisso var hans och Annies liv liksom tidigare rastlöst och på resande fot. Det skulle ännu dröja tre år – till 1926 – då han slutligen avfördes från Justitias krav och han fritt kunde återvända till Sverige. Men det var i ett turbulent Europa som han vistades.

Låt mig därför kort rekapitulera hur världsbilden tedde sig. Versaillesfreden hade stadfästs fyra år tidigare. 1923 kunde ha blivit ett ödesår för den unga tyska republiken. Att Weimarrepubliken trots allt överlevde ett decennium kan tillskrivas att en övermodig Adolf Hitler begick ett kapitalt misstag. Efter ett uppviglingsmöte på Burgerbräukeller i München tågade Hitler och några tusen sammansvurna mot Feldherrn-halle där de möttes av en talrik polisstyrka. Efter en skärmytsling i några dussin döda häktades Hitler och fängslades – och dömdes inledningsvis till fem års fängelse men benådades redan året därpå. Men hotet mot Weimarrepubliken hade eskalerat redan tidigare. I början av året hade franska ockupationsstyrkor trängt in i det efter första världskriget demilitariserade Ruhrområdet efter tyskarnas allt högljuddare vidräkning med de drakoniska krigsskadestånd som pålagts dem genom Versaillesfreden. Frankrikes främste talesman för ett hänsynslöst utkrävande av alla fredens bestämmelser var Raymond Poincaré – president under kriget och därefter konselj-president dvs premiärminister ytterligare några år. Han var demonstrativt ointresserad av övriga Europa, och såg enkom till Frankrikes intressen. Han sökte att till det yttersta utnyttja alla möjligheter att förödmjuka Tyskland och hålla kvar landet i ett permanent svaghetstillstånd. Han ville också avskilja Rhenlandet från Tyskland och dessutom pressa ut skadeståndet intill sista Marken. Men Tyskland började få slut på likvida tillgångar och kursen på den tyska valutan sjönk katastrofalt.

I Ruhr hade de tyska ämbets- och tjänstemännen beordrats att av-hålla sig från varje förbindelse med de franska myndigheterna samt vägra att lyda deras order. Så skedde också. Även den övriga befolkningen uppvisade en fientlig hållning mot fransmännen. Järnvägsmän och gruvarbetare gick i strejk. De franska militär-befälen gick hårt fram för att bryta det passiva motståndet. Flera tusen tyskar, tjänstemän och andra sattes i fängelse och ett långt större antal deporterades. Vid en incident i Kruppverken dödades tretton arbetare och mångdubbelt flera skadades.


Mitt i all villervalla och terror hotades Weimarrepublikens politiska framtid av galopperande inflation. Underskottet blev ännu större än man trott sedan de allierade presenterat den slutliga räkningen för krigsskadorna. Slutsumman slutade på 132 miljarder guldmark och skulle betalas årligen kontant eller i natura under flera decennier. I mitten på maj var en tysk mark värd mindre än papperet den var tryckt på. Det dagliga livet för-vandlades till en mardröm. Husmödrarna körde skottkärror fyllda med sedlar genom gatorna bara för att handla ett halvt kilo potatis eller en brödlimpa. Inflationen sopade bort ett helt livs besparingar och gjorde investeringar i pensions-försäkringar värdelösa.

 

För Frank Heller som på allvar etablerat sig på den europeiska bokmarknaden var naturligtvis situationen mardrömslik. En stor del av hans inkomster kom ju från Tyskland. Åtskilliga – under-stundom lätt hysteriska – brev utväxlades mellan Frank Heller och hans österrikiska över-sättarinna Marie Franzos under året även om han sannolikt aldrig behövde oroa sig för det dagliga brödet. Om den tyska marken rutschade utför backe så stärktes i gengäld den svenska kronan som åter knöts till guldmyntfoten år 1924. De svenska regeringarna – både ministären Branting med sin sparsamme finansminister F V Thorsson och regeringen Trygger med finansminister Jacob Beskow som efterträdde Branting 1923 kämpade ju för att driva tillbaka priserna till förkrigsnivå – dvs det motsatta scenariot till vad som rådde i Tyskland. 


Frank Heller hade det inte sämre ställt än att han under de närmaste åren kunde förvärva såväl Villa St Yves i Menton som Casa Collina på Bornholm.

Frank Heller och Annie befann sig i Tyskland hösten 1922, först i Berlin och vid juletid på Hotell Vier Jahreszeiten i München. Så sent som den 28 december skriver Frank Heller till Karl Otto Bonnier från detta hotell. Därefter far paret till Monte Carlo varifrån han ånyo tillskriver Karl Otto Bonnier denna gång från Hotell Terminus. Därifrån går färden till Hotel Zur Post i Marnau am Staffelsee i Bayern, ett stenkast från det berömda Oberammergau där paret stannar åtminstone januari månad ut. Förmodligen levde man gott som innehavare av solid utländsk valuta. Det är under denna vistelse han dedicerar ett exemplar av ”Du dåre i denna natt” som utkommit året innan till Annie med Raderna ”Till min käraste väninna som förenar klokhet om dagen med dårskap om natten”. Men i slutet av januari går färden vidare till Provence i sydfrankrike där man tar in på Grand Hotel i Bormes les mimosas men lämnar hotellet den 14 mars för att via Marseille styra kosan till Tunisien – eller som Frank Heller själv skriver; ”resa till Tunis för att skaffa miljö till min nya roman”. Resmålet var nog ganska omsorgsfullt valt. I grannlandet Libyen som Italien formellt annekterat år 1911 hade det hettat till rejält efter Mussolinis makt-

övertagande i Italien året innan. Kammen hade ju vuxit rejält på Italien efter första världskriget där man fått rejäl utdelning i form av landvinningar efter att 1915 ha bytt sida och ställt sig på den segrande ententens sida.  Libyen var väsentligen befolkat av beduiner som anfördes av den legendariska schejken Omar Mukhtar som gjorde livet surt för de italienska ockupations-styrkorna. Först när Mussolini utsett den sadistiske generalen Graziani – inom parentes sagt en av 1900-talets allra värsta krigsförbrytare som fått öknamnet  Il macellaio del Fezzan - till befälhavare kunde Italien efter åtskilliga år med hjälp av några hundratusen man pacificera Libyen. I Tunis stannade paret Serner några dagar för att sedan fortsätta via den lilla staden Sfax vid Gabesviken till oasen Tozeur och Kairouan (Lilla Kairo) en ort drygt 12 mil söder om Tunis.

I Dag Hedmans utmärkta antologi över Frank Heller som brev-skrivare finns tvenne vykort från Tunisresan medtagna. Det första dagtecknat den 21 februari 1923. Kortet är adresserat till Jöns Nilsson Serner och lyder sålunda:

”Käre Fader, vi ha nu tillbringat en vecka i öknen Sahara och oasen Tozeur. Nu börjar hettan bli besvärlig. Hvilken den inte har varit förut, och vi bryta upp från palmlundarna som Abraham på sin tid, Vi bli tre dagar i Tunis och resa så till Capri. Far skall få långt bref med mängder av fotografier, när vi kommit till Tunis. Hjärtliga hälsningar G.”

Tre dagar senare skriver han till vännen Arthur Möller:

”Förgäves spanar vandraren i öknen efter Tebes och Palmyras ruiner, men Du Falköping står kvar i din gamla prakt. Dessa känslor besjälade den moderne Scipio Africanus då han idag fm 6 steg i land ej långt från Kartagos ruiner..FH.

 

Efter sex veckor lämnar man Nordafrika och styr kosan mot Capri och tar där in på Capri Hotell Intercontinental vid Corso Tiberio. Annie hade ådragit sig en tyfus-infektion i Tunisien och som ett resultat stannar paret på Capri nästan ett halvår vilket är den tid hon behöver för att återhämta sig. Frank Heller hade då god tid på sig att förfärdiga romanen ”Den tusen och andra natten” som utkommer på Bonniers 1923.

Denna skulle emottas utom-ordentligt väl av kritikerna. En av de bästa hyllningarna stod Hasse Z i Dagens Nyheter för: Vad som fängslar i denna bok och gör att man inte släpper den, som så många andra i genren, är icke så mycket det spännande i själva historien som mera stilen och tonen vari det hela är hållet och berättat. Skildringen av öknen och araberna, de inlagda småsagorna, berättade av den milda Aounia, färgen och luften över alltsammans ge verkligen mycket av sagostämning, av Tusen och en natt. Tonen är så äkta den kan bli. Det hela är också fast och väl komponerat, skickligt byggt, utan luckor och longörer. Tråden försvinner ibland som mönstret i mattan, men man hittar den igen just där den skall vara. Boken är så olik Hellers övriga även däri att det kriminella inslaget, den oundvikliga kuppen, här spelar den minsta rollen. Men naturligtvis finns den, annars bleve ju publiken, både den gamla trogna i Europa och den nya i Amerika litet lurad, men den har föga att betyda. Boken är tillräckligt rolig och spännande ändå. Frank Heller har höjt sin genre, som här blivit mer än förströelselektyr.”

Sex månader på Capri gav honom även lugnet att färdigställa en novellsamling ”Polis, Polis” vars avslutande kapitel ”Examensläsning” handlar om en Lundastudents kamp mot klockan. Adjunkten Klein har tid för den muntliga examinationen för licentiatexamen ungefär samtidigt som en växel skall protesteras. Han behöver således dels hitta en ny signatär samtidigt som han hinner läsa in filologiämnets hela stoff. Han löser det genom – stärkt av trestjärnig eau-de-vie -  ta tåget till Stockholm för att där uppsöka sin riksdagsman – ett oförstört namn i växelkretsar, få dennes underskrift och därefter återvända till Lund ivrigt läsande. Självfallet får han den åtrådda påskriften, klarar både examinationen och hinner till banken innan den förargliga växeln protesteras.

 

I oktober 1923 reser paret Serner till Wien där man vet att han sammanträffar med Marie Franzos. Efter några veckor i den österrikiska huvudstaden går färden via Neuilly-sur- Seine till Monte Carlo där de tillbringar vintern på vad som synes ha blivit deras stamlokus – Hotell Terminus.

 

30 september-1 oktober, Bokmässan i Göteborg

Rapport

Fyra tappra styrelseledamöter hade styrt kosan till årets bokmässa – Göran Wessberg, Eva Klang Vänerklint, Elias Eriksson samt undertecknad. Vårt program inleddes med en halvtimmeslång presentation av Frank Heller-sällskapet med särskild tonvikt på nyutgåvan av Dr Zimmertür-böckerna på Alephs förlag. Vi hade fått oss tilldelade en slottid på DELS (De litterära sällskapens scen) där vi klämdes in mellan två andra litterära sällskap tillägnade Elin Wägner och Vilhelm Moberg. Uppslutningen, 31 personer, får betraktas som hygglig och vi gjorde vårt bästa för att bearbeta de närvarande att teckna sig för ett medlemskap. En av åhörarna kom fram efteråt och presenterade sig som den som varit tredjeopponent på Dag Hedmans disputation. Med en glimt i ögat sade han att han nog var den ende i auditoriet den gången som kände till Frank Heller. Tyvärr var Alephs förlag inte representerat på mässan – vi hade hoppats att få en extra skjuts för Dr Z. Nu gick det exemplar Göran hade med sig åt omedelbart liksom vårt enda av den aktuella årsboken.

Framåt slutet av dagen hade Göran och jag städslats till det Europeiska Litterära cafeet (EUNIC)  där jag kåserade över temat Frank Heller, nobelprisen Schweiz och Göran över moderna schweiziska författare. Det blev en smula pressat då vi förberett våra anföranden på svenska men då plötsligt Schweiz ambassadör dök upp var vi tvungna att skifta språk på stället. Litet som att skjuta från höften, men vi fick höra att vi klarat oss undan med blotta förskräckelsen. Årsboken Frank Heller i Schweiz hade man dock ställt upp i sin monter.

 

Wilhelm Engström


8-11Oktober, Resa i Frank Hellers fotspår i Schweiz

Styrelsens ursprungliga intention var att arrangera en komplett sällskapsresa under tre dagar. Emellertid stötte man snart på patrull i form av ett osannolikt högt kostnadsläge i Schweiz.

Styrelsen beslöt därför att be-gränsa insatsen till att boka tre dagars hotell (Hotel Altstadt i Zürich).


Rapport från Schweizresan

Årets medlemsresa gick till Schweiz. Tanken var att den skulle sammanfalla med 75-årsjubileet av Frank Hellers sista postumt utgivna bok Resa i Schweiz. Kostnadsläget hade tvingat fram en reseplanering som baserades på billiga tågbiljetter och en hel del färd med apostlahästarna. Det var en förväntansfull tolvhövdad skara som anlände till författar-hotellet ”Altstadt” där den svenske hotellvärden Mattias Larsson bjöd på en välkomstdrink på hotellets lilla takterrass. Han gav oss en grundläggande översikt över staden Zürich liksom om avsikten med hotellets många litterära associationer. Bl.a. är varje rum tillägnat en schweizisk 1900-talsförfattare och innehåller en liten hylla med verk av denne (på tyska givetvis). Därefter var det dags för resans första schweiziska besök – Café Odeon – ett jugend-café etablerat 1911 som blev en tummelplats för författare och andra intellektuella under båda krigen. Även två blivande diktatorer – Mussolini och Lenin – dväljdes på Odeon under första världskriget.

Morgonen därpå samlades gruppen vid den mäktiga katedralen Grossmünster och fick där en grundlig genomgång av reformationen och framför allt om den stränge dr Zwingli som såg till att den förverkligades.  Därefter tog sig sällskapet till fots genom gamla staden via Wasserkirche och Klosterkyrkan Fraumünster längs floden Limmat till järnvägs-stationen och stannade ett ögon-blick vid statyn av landets store järnvägsbaron Alfred Escher.

Frank Heller hyllar i sin bok de schweiziska järnvägsstationernas restauranger. Författaren leder denna slutsats i bevis genom sin observation att flertalet gäster är lokala stadsbor utan varje önskan att resa med tåg.  Vi kunde dock avnjuta en riktig schweizisk  järnvägslunch (Schweizer Bratwurst und Rösti) innan tåget tog oss till Basel och besök på det anrika rådhuset. Vid det här laget hade temperaturen passerat 25-graderstrecket så det blev en efter-längtad paus för afternoon tea på terrassen på Europas (sannolikt) mest berömda hotell från 1800-talet – Les Trois Rois. Frank Heller ansåg sig inte själv ha råd att bo på detta hotell utan valde ett betydligt enklare härbärge längre upp längs Rhen. Dag två ägnades åt den schweiziska huvudstaden Bern som hyllas särskilt i författarens bok. Vi mötte inledningsvis stadens björnar i ”Bärenpark” innan gruppen traskade Spitalgasse fram till stadens berömda klocktorn ”Zytglocke”. Första besöket efter lunch blev på stadens mest exklusiva klubb – La Grande Sociétè de Berne – där den kvinnliga klubbdirektören Mme Ballaire bjöd på kaffe med tilltugg och berättade klubbens 250-åriga historia. Som förväntat är klubben liten och rekryterar sina 300 medlemmar från stadens ”upper echelons”. Efter detta besök tog sig gruppen till den svenska ambassadörens residens, där vi togs emot av det relativt nyutnämnda sändebudet Carl Magnus Nesser. Själv lundensare visade han sig ha mycket god kunskap om författaren och utan tvekan blev detta ambassadbesök det mest givande hittills i säll-skapets historia. Vi undfägnades idel godsaker och fick framför allt en matnyttig genomgång av det politiska läget och var skärnings-punkten mellan svenska och schweiziska statsintressen går. Vi for så åter till Zürich och en planerad middag på stadens mest namnkunniga herrklubb – Baur du Lac. Klubben  drivs som ett privat-företag – men efter ungefär samma principer som motsvarande europeiska klubbar – av familjen Roulet. Klubbdirektören Patrick Roulet visade oss själv runt i huset som stammar från mitten av 1800-talet varefter vi slog oss ner i matsalen och inmundigade en förstklassig schweizisk måltid. För att spä på lokalfärgen gästades vi av en tidigare ledamot av Schweiz högsta domstol – Dr Hans Wiprächtiger och hans fru Yvonne som gav ytterligare insikter i Schweiz som världens mest direktdemokratiska land.

Redan kl. 06.00 följande morgon avreste vi med första förbindelse till Lugano för att där äntra  Gotthardpanoramaexpressen, som i flera sammanhang dubbats till världens vackraste tågresa. Vid mellanstationen Flüelen steg vi av tåget och for med båt över den spegelblanka Vierwaldstättersee till Luzern och därifrån åter till Zürich. De som kvarstannade gavs möjligheten att se en strålande uppsättning av Glucks ”Iphigenie en Tauride” på Zürichoperan.

Till sist – ett stort tack till vår vice ordförande Dag Hedman som såg till att vi aldrig missade Heller-anknytningen – till och med när den minst anades.

Wilhelm Engström


3 December: Julbord i Malmö

Julavslutning på Rådhuskällaren i Malmö med rikligt julbord där man endast saknade kokt potatis (!). Efter att den på grund av förkylningar decimerade skaran på 20 deltagare botaniserat färdigt bland rätterna kåserade ordförande Wilhelm Engström om "Frank Heller och Nobelprisen". Han berättade om den nyligen företagna Schweiz-resan samt att nästa resa kommer att bli en dagstur med buss över Sundet. Styrkta till kropp och själ skiljdes vi i det vintervita kalla Malmö.


                     

7 December: Julbord i Stockholm

Den hellerska niomannagruppen (inklusive en kvinna) hade vid snapsvisesjungandet att konkurrera med en tredubbel officersstyrka. De sjöng måhända högljuddare men det var ändå vår egen härförare som tog hem priset med den mycket långa Påvens dryckesvisa ur Göteborgsspexet Lucretia – perfekt framförd.

I övrigt gladdes vi åt att vara tillbaka på båten Seglarkronan som gungade lätt vid Skeppsbro-kajen medan vi avnjöt ett perfekt lagom stort julbord.

 


Se mer om En Fyra Skåne (EFS) genom att trycka på länken i listan till vänster.


Årsavgiften för EFS är 450 kr för en person och 600 kr för familj på samma adress och gäller per kalenderår. Man betalar lämpligen så snart möjligt efter årsskiftet till bankgiro 167-3508 (OBS ej samma bankgiro som Frank Heller-sällskapet). Bankgiroblankett finns här (Word) eller här (PDF).

Aktiviteter tidigare år


För aktiviteter under resp år inkl årsmöten, utflykter och resor, se länkar enligt nedan


2022

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012


Diverse möten under åren före 2012 


Årsmöten dessa år nås via länkar längst ned på denna sida.


OBS Aktiviteter tillsammans med Nya En Fyra Skåne inklusive genomförda Lundapromenader redovisas på en egen sida (se listan till vänster).

Utflykter/resor under tidigare år


De större utflykter/resor som genomförts är:


2005 en utflykt till Eslöv och Bosarps prästgård

2006 en 2-dagars resa till Bornholm med bl a besök på Frank Hellers Casa Collina i Allinge

2007 en utflykt till Wanås och Lösen inkl Lösens Prästgård

2008 en utflykt till Köpenhamn

2009 en utflykt till Lund 

2010 en resa till Gdansk

2011 en resa till Själland

2012 en resa till Menton

2013 var utflykten (tänkt att gå till Varberg och Göteborg) inställd

2014 en resa till Ungern

2015 en resa med Inlandsbanan

2016 en resa till Capri och Rom. Program och bilder finns

2017 en resa till Jönköping (kort beskrivning finns i aktiviteter 2017 

        här ovan)

2018 en resa till Minorca

2019 en resa till Danmark

2020 (planerad resa till London och England blev inställd pga pandemin)

2021 en resa till London och England 

Länkar till andra aktiviteter samt årsmöten

Formalia


Årsmötet 2014

Årsmötet 2013

Årsmötet 2012

Årsmötet 2011(OBS Detta är en rekonstruktion, originalet har tyvärr försvunnit ut i cyberrymden)

Årsmötet 2010

Årsmötet 2009

Årsmötet 2008

Årsmötet 2007


 

 

 

 

28 jan, 2024